Fars Dag - En Sista Av Allt

Denna dag känns som ett enormt svart hål i mitt bröst. Den borrar sig ner till den allra mest privata vrån av min själ. Där bara mina innersta tankar och känslor finns bevarade. Likt alla minnen och det mest värdefullaste man bär med sig på livets promenad. Där både styrka, förtvivlan och kärleken bor. Att det gör ont just där är ingen slump. För där finns även pappa. Tårarna måste få rinna när livet gör sig påmind. Eller när livets själsliga suck påminner om de älskade som lämnat. Själv vill jag just nu bara ha en sista av allt..

En sista Konversation som bara jag och du kunde ha
En sista Delad blick där vi visste precis vad den andra tänkte
En sista Fantasi-berättelse som vi pusslade ihop när vi var små
En sista Tävlingsresa med judogänget
En sista Hjälpas åt-grej
En sista Husvagnsommar
Ett sista Innerligt skratt
Ett sista Dåligt skämt
En sista Pappakram
En sista Sommarfika
En sista Delad middag
En sista Jul
En sista Midsommar
En sista Födelsedag
Ett sista Nyår
Ett sista Släktkalas
En sista Utlandsresa
En sista Down memory lane
En sista Spontan Utflykt
Ett sista Råd
En sista Tröst
Ett sista Djupt samtal

Men mest av allt Alla framtida minnen vi skulle få delat när du skulle få må bra igen på dina villkor.

Du skulle utan tveka bli berörd av detta inlägg som jag skriver just nu.
Tvekar inte för en sekund att du sitter och hjälper mig att hitta de rätta orden. 

Så många lager av dig i livets bok kommer alltid kommer följa med mig, tills den dagen vi ses igen. Då ska vi fortsätta där vi slutade. Innan du reste till en annan plats där du inte behöver lida mer. Vi Saknar Dig. Älskade Pappa ❤

Birthday 66th

Pappa fyllde 66 år i lördags, det firade vi med utflykt till SAAB muséet nere i Trollhättan. För en bilnörd som pappa var detta ett uppskattat ställe och blev som alltid en faktamaskin vid varje bil som stod inne i hallen. Allt ifrån dessa lyxiga konceptbilar som aldrig nådde någon marknad till gamla fossiler. 

Muséet är välbesökt av människor från hela världen men när vi trots allt bara bor runt 2 mil ifrån är det faktiskt inte försvarbart att inte besöka denna plats. Dagen följdes av fika och senare på dagen med smörgåstårta. 


⬇️Dagen i bilder⬇️















 










Tiden Förändrar Oss

Grunden till vem man är, vad man är och vad man gör är viktigt för oss. För att inte förlora oss själva i den moderna tidens duktighetshets. Att kunna backa in i något slags tryggt grundgarage och ladda på batterierna efter en långkörning ute i måste-världen. Att man får vara sig själv, tycka om sina saker och bete sig så som man vill är viktigt för oss. Men ibland kommer plötsliga uppvaknanden med vissa års mellanrum. Där du kanske inte längre är så säker på vad som en gång kännetecknade just dig. Vad du älskade, de du hatade och det du brann för. Det du inte hade mycket till övers för, fördomar och uppfattningar. Allt ställs istället på sin spets.

Det du aldrig skulle kunna tänka dig att intresseras av blir plötsligt intressant. Det du tidigare var alldeles för rastlös för, finner du nu tiden att göra. Självinsikten förvirrar och förvånar dig. Sätten du alltid gjort saker på bryts plötsligt. Tvångsbeteenden är helt plötsligt lätta att sudda ut. Även om det är små detaljer. Framförallt att ständigt brottas med duktighetssyndromet är svårt.

Att sluta med saker som att exempelvis ursäkta sig som tjej, skratta nervöst så fort något blir obekvämt eller vara en problemfri individ som gör allting korrekt och riktigt. Att inte ta rollen som den ständiga problemlösaren, eller för den delen ge all sin energi för någon annans rampljus. Att inte slänga sig med ord som att en tjej är tuff för hon är med i en mansdominerad gemenskap. Att pojkflicka är någonting man är som tjej. Som alternativ för att istället se henne som en människa och individ som delar ett intresse med andra. Att skilja på flickor och pojkar finner jag otroligt omodernt. Samma med könbindande uttalanden känns lite väl gammalt för vår tid. Exempelvis att påpeka i nyheter om någon kvinna blivit vd, att hon är en kvinna i en styrelse med resterande män..? Som att man vill påpeka att hon verkligen inte får bestämma egentligen i ett sådant sällskap så hon ska inte malla upp sig över att hon fick jobbet..? Jag vill att istället för att vi endast finner oss i fördomar, uppmanas till samtal och få ärliga svar av varandra. Att ifrågasätta vårt inlärda beteende är otroligt viktigt och lärorikt. Något vi alla borde prova på.

 

Tidigare fanns det inga gränser i mitt liv. Allt som var roligt det gjorde man. Och allra helst allting samtidigt. Ett dygn räckte inte till för alla aktiviteter. Att det sedan resulterade i ett hyperaktiv stress som förde mig till avgrunden var inget jag räknade med. Respekt och självinsikt gentemot mig själv fanns inte på kartan. Den delen av mig själv fick otacksamt stå bredvid tåget och titta på. Endast ett fåtal i min närhet försökte bromsa mig. Men jag såg det inte. Fick jag inte göra allt som jag tänkt mig blev jag otroligt frustrerad, förbannad, ledsen. Tills jag kraschade vårdslöst tillbaka i verkligheten. Där man fick börja om med ALLT från ruta ett. Man hade tidigare inga gränser för hur mycket energi något/någon skulle ta ifrån en för att man ändå skulle ses som en god person. Att du visar att du ställer upp är fint MEN gör det bara för dem du håller nära först och främst eller det du brinner för. För i något slags invecklat beteende visar du vad du själv uppskattar. Just i den stunden när du ger någon en bit av dig själv. Kan vara en kram, din tid, omtanke eller en hjälpande hand när allt rasar. Bara när allting har rasat visar det sig vem som verkligen vill vara din vän och ditt stöd.

Att dessutom inte förrän runt 28 års ålder inse att jag inte tänkte bli trampad på i olika sammanhang ser jag som en lång tid. Att bli tagen på allvar trots att det kan bli obekvämt. Trots att man är kvinna. Tills man blev självisk i meningen att man börja respektera sig själv och sitt eget värde. Att inse att du inte kommer få någon guldstjärna som årets medborgare bara för att du vänder ut och in på dig själv. Att du inte alls behöver vara den som din omgivning vill att du ska vara. Bara att få vara sig själv är så otroligt viktigt. Att stå för det man är och det man tror på även i sociala sammanhang eller där andra inte håller med dig.

Idag är jag glad för att jag har förmåga att känna empati, skratta, gråta, ifrågasätta och stå upp för människor. Att veta om mina styrkor gentemot mina svagheter. Att kunna läsa av min omgivning, se de som inte alltid blir sedda. Min judohobby, respekten för mig själv och min tid, min familj och värdefulla vänner jag har i mitt liv. Att veta att man kan förändras både positivt och negativt med tiden och att man aldrig kommer sluta att utforska livet. Att omfamna nya vändningar till positiva möjligheter. Att mitt liv är värdefullt och bra som det är oavsett i jämförelse till norm och prestationssamhälle.

                                                                                                                                                          Var dig själv och var stolt! /E

The Last Of Everything

Då var dagen kommen. När det värsta av vintern är över. Sommartiden har infunnit sig. Den mesta snön har smält bort. Vinden lägger sig och solen tar för sig mer för var dag Sista kurdagen av tio på min antiinflammatoriska blä-mediciner för min jobbiga högertumme. Men tänker samtidigt på just det sista jag gör av allting. En sista dusch, laga mat, städa, judouppdatera, mysa med katten eller skratta i telefon med vännen. En era utan dess like. All galenskap, erfarenhet, lycka, misär och underbara minnen. Allt det där..en allra sista gång..Om man ändå kunde stanna tiden..
 
 
 
 
Som 29 åring! Imorgon är det den mytomspunna 30 årsgränsen som kommer att bli till verklighet. Där jag i min barndomstid tyckte att man var vuxen, skulle vara gift och ha barn. Ett standardarbete med villa, volvo, vovve och sommarstuga. Mycket i min uppfattning har tack och lov ändrats sen dess. Många insikter, erfarenheter och lyckliga minnen senare. Oavsett den norm som finns i samhället att man ska göra vissa saker vid fasta tidpunkter i livet..kan jag inte bry mig mindre. Olycklig med allt det där eller lycklig här och nu? Borde det inte vara den första självklara frågan man ställer till en person oavsett ålder? Är du lycklig? Inte fråga; har du barn, karriär eller man? Nej, dags att göra plats för det moderna livet. Att just ditt liv är ditt liv, oavsett vad folk förväntar sig, tycker eller skvallrar om. Att komma till den insikten ger mig både styrka och lugn. Nåväl. Nu ska jag njuta av morgondagen!
 
För 30 år sedan när jag föddes var följande verklighet på tapeten;
 
- Årets julklapp är bakmaskinen 
- Tommy Körberg med låten "Stad i ljus" vinner melodifestivalen
- Årets kvinnliga pop/rockartist Marie Fredriksson
- Årets manlige pop/rockartist Mauro Scocco 
- Olympiska Vinterspelen äger rum i Calgary, Kanada
- Svenska regeringen förbjuder all tobaksreklam i sverige
- Vasaloppets tävlingsledning accepterar en delad förstaplats
- Michael Jackson och Witney Houston besöker/åker på Liseberg 
- Den första provflygningen med JAS 39 Gripen äger rum.
- Den första hjärtoperationen i sverige äger rum på sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
- Världens dyraste musikinstrument, en Stradivarius från 1709 säljs i london för motsvarande 5.2 miljoner
- Omfattande säldöd konstateras i Kattegatt. Över hälften av den svenska sälstammen dör efter att ha drabbats av en virussjukdom.
- Piper Alpha borrplattform i Nordsjön förstörs av explosioner och bränder. 167 oljearbetare dödas, vilket gör det världenss värsta offshore oljekatastrofen i termer av direkt förlust av liv. 
 

När Energi Blir Exotiskt

Hej där bloggen! En surmulen dag och egentligen vill jag inte alls lämna sängen denna onsdag. Varken motivation, energi eller annat driver mig upp ur de varma mysiga sängkläderna. Vissa dagar(ofta) känner man sig helt "flat" både fysiskt och psykiskt. Även de minsta av uppgifter blir en prövning. I slutet av månaden stundar det för arbetsträning. Försöker att inte oroa mig över hur jag kommer prestera men tankarna rullar ju oavsett vad jag försöker för att undvika det. Försöker alltid ha min humor nära till hands. Alltid kan det pigga upp både mig och någon annan för en stund. 
 
Själv trodde jag aldrig i mitt liv att Energi skulle bli något exotiskt för mig. Något som alltid varit så självklart. Något som jag nu istället längtar så fruktansvärt mycket efter att kunna vakna på morgonen och känna just idag har jag just det. Att kunna flänga runt i vardagen helt ohämmat och göra allt som jag det senaste bara fått acceptera att låta bli. Att kunna planera flera saker på samma dag. Att kunna hoppa in snabbt på jobbet när de ringer. Att kunna...att kunna..att kunna..! När man vill göra så otroligt mycket att man nästan spricker. Avundas de som är friska, glada och fullt fungerande. Ni förstår inte hur lyckligt lottade ni är! Som med så mycket annat vet man inte vad man har förrän man förlorat det. Trots att jag måste hela tiden komma ihåg hur otroligt långt jag kommit i min återhämtning har jag fortfarande mycket kvar. Men skam den som ger sig.
 
Tänk er som att säga till ett barn som precis lärt sig att gå ska backa tillbaka till att endast och krypa runt. Man tänker att man fortfarande inte ska bli galen utan att se det hela positivt. Lättare sagt än gjort. Så har ni någon i er närhet med liknande problematik så ha tålamod. I värsta fall kan er oförståelse göra resan tio gånger värre.
 
Förutom att dagen bjudit på noll energi, magvärk och ledvärk så åkte jag och hämtade ut mitt nya körkort. Ser i princip likadan ut som för tio år sen, bara hårfärgen är skillnaden. Det är ju positivt. Som någon slags tröst skiner solen samtidigt upp mitt likgiltliga ansikte genom fönstret. Som en len försiktig tröst föbi de klagande fåglarna utanför. Så ta hand om er och ta signaler från kroppen på allvar. Innan det är försent.
 
Saker som får mig att glömma allt för en stund
 
 
Nostalgi
 
Humor
Judo i Alla Former
Ebba
Familj och Vänner 

Ett Besök På JudoGalan 2017

 
Hej! Som ni säkert vet var jag och min underbara klubbkompis Rosa iväg på en tripp till Stockholm i början av mars i år. Nämligen första året just vi besökt Årets JudoGala 2017 som anordnas i Svenska Judoförbundets regi på Scandic Continental. Bara att ta ett sådant steg är för mig stort. Att gå från sjukskriven där jag i början behövde 10 min bara för att ta mig till toaletten, till att kunna åka iväg på ett event och hantera det hela skapligt bra är en fantastisk revansch. Trots historik med värkproblematik och utmattningssyptom. Att mentalt se ett ljus i tunneln har betytt mycket för mig. 
 
Då var allt bokat och klart. Tidig avresa på en lördag morgon. Och med tidigt gäller att vara uppe kl.06.00..Behöver jag säga mer? Rosa hämtar upp en spänd Ellie som inte sovit mycket men som ändå är taggad för äventyr. Laddat med kaffe, fika, frukost och annat gott. Direkttåg mellan Uddevalla-Stockholm är det absolut bästa såhär tidigt på morgonen. 
 
Tågresan upp talar vi om verkligen allt. Livet, judon och allt därtill. När vi väl börjar närma oss möts vi av kyla och snöblandat regn. Hotellet ligger bekvämt nog mitt emot centralstationen. Vi kan checka in trots att klockan bara är elva och vi får ett kompakt men mysigt hotellrum utan fönster. Slänga sig på sängen en stund, landa och få av sig skorna. Efter en stund var det dags för jakt på ett bra lunchställe. Jensens Böffhouse fick det bli. Grillad lax med pommes och bearnaisesås var precis lagom för oss.
 
Efter lunchen blev det lite småshopping. Rosa behövde en kofta till sin klänning och jag fick köpt mig en ny plånbok. Förövrigt såhär i efterhand kändes det rätt läskigt att där jag och Rosa strosade runt skulle det veckor senare ske ett terrordåd. Otroligt glad för att vi inte råkade ut för detta.. Vila i frid alla offer.
 
 
Efter promenaden på stan varvade vi ner på hotellrummet. Dusch och fixa sig. Svart klänning och klackar. Inte för jag vet varför jag fortsätter plåga mig i dessa skor jag ogillar men men. Logiken saknas. Klockan rullar på och det stundar för judomingel. Att få träffa både kända och okända ansikten var trevligt. Men framförallt möta min judokompanjon för första gången Peter Westlund. En stöttepelare för många av mina judoprojekt. Lite ovant att ses i verkligheten men också häftigt. Då fick vi det ur världen efter bara sådär sex års samarbete. Bättre sent än aldrig.
 
Under middagen fick vi ta del av både god mat, prisutdelningar och intressanta diskussioner. En av höjdpunkterna för mig var att få tala med Anna Bernholm från landslaget som jag ser väldigt mycket upp till både som person och tävlingsjudoka. 
 
Avtackning - Ordförande Alf Tornberg
Nyvald Ordförande - Kristiina Pekkola
Avtackningar - OS-laget 2016: Martin Pacek, Robin Pacek, Mia Hermansson, Marcus Nyman
Avtackningar - Paralympic OS- stjärnan Nicolina Pernheim
Årets Judoklubb 2016 - Karlstads Judoklubb
Årets LedarTeam 2016Jacob Bitici och Linnea Wiberg från Jönköpings Judoklubb 
Årets Prestation 2016 - Tommy Macias för guldet Grand Slam Abu Dhabi
Årets Prestations-Bonus 2016 - Marcus Nyman och Robin Pacek
Årets Judogärning 2016 - Eleonor Borg-Hansen (Moi!)
Årets Guldbälte 2016 Herr - Marcus Nyman 
Årets Guldbälte 2016 Dam - Mia Hermansson
 
 
Jag kan ju säga såhär ett par månader i efterhand att jag sällan blivit så överraskad/lurad på länge. Att Rose-Marie kunna hålla en sådan hemlighet för mig att jag skulle få priset årets prestation var imponerande. Påväg till scenen tänkte jag "vad du än gör, ramla inte". Men väl uppe på scenen fick publiken inget tacktal då jag verkligen inte visste var jag skulle börja. Så blev ett stort fett tack istället vilken var precis vad mina nerver klarade av just nu. Efter det och den följande  halvtimmen satt jag mest chockad. Surrealistiskt hela grejen men jag var även otroligt glad. Kan ju säga såhär att själva överraskningsdelen var det bästa för mig, vet inte om jag haft nerverna att komma dit om jag visste om detta. Well Played. Stort Tack för alla Grattis, priset, alla hejarop och beröm. Det värmer! 
 
Att dessutom få vara där och se hur glad Rose-Marie blev över att träffa alla gamla bekanta, tränare och personer som betytt och betyder mycket för henne gjorde mig varm inombords. Att hon hittat tillbaka till oss efter många år och funnit glädjen i just veteranjudo. Att få tala judo med människor som oss, dela åsikter och annat. Plus att jag fick dela kvällen med min ärkerival och judokompis från förr Sofie Weidenlöv från Göteborg. Vilken nostalgi! Nåväl. Nya erfarenheter, bekantskaper och tankar. Med det i bagaget var det skönt att runt kl.02.00 få krypa ner i hotellsängen.
 
Utvalda Ögonblick från JudoGalan 2017!
 
Alf Tornbergs tacktal
Kristiina Pekkolas inledningstal
Gamla, galna, fina judovän Sofie Weidenlöv
Priset Årets Prestation 2016
Rosas foton under kvällen
Delad Glädje är Dubbel Glädje!

Bloggat Från Weißenburg

Årets Roadtrip är i rullning. Vi har tagit oss 120 mil från vackra Bohuslän ner till Weißenburg i södra tyskland. Här vilar vi upp oss hos sambons faster. En välbehövlig dusch och mycket god mat och sällskap laddar batterierna. Kunde inte sova något större på vägen ner någon av oss. Höga berg och djupa dalar har vi rullat fram igenom på i Tyskland. Verkligen en underskattad naturplats! Nu roar vi oss med klassiska filmer dubbade på tyska. 
 
Imorgon bär det vidare mot Österrike
 

Julfirande För Oss 2016

Hej och Hå! Här ligger man mätt och belåten på juldagen efter en god middag. Marinerade revbensspjäll med ris, grönsaker och ett glas vitt. Ebba är nöjd över att vara hemma igen och ligger och sover så gott under min filt. Nyligen hemkomna från Dalsland där vi varit under julhelgen. En del packning tog vi med oss för att åka då vi även lilla Ebba skulle med. Första gången vi tagit med henne någonstans. Klart hos ska fira jul med oss hon också. Skötte sig så himla bra! Bilfärden upp var inga problem.
 
Fredagens traditionsenliga uppesittarkväll med familjen. Gröt och julskinkesmörgås. Umgås och ha det gött med mor, far, sambo, bror och Ebbakatten. Stormen Barbara drog fram och gjorde massa oväsen i huset under kvällen och natten. Medan på Julaftonsmorgonen var det dags för en ny tradition, nämligen juljoggen. Dock bara 1 km men bra med tanke på att man nyss vaknat. Följt sedan av frukost samt en lång fika innan dusch och annat fix tog vid.
 
Spontanbesök och fika med Alens pappas familj dessutom, innan julen tog vid på riktigt. Morbror med familj sedan på ingång. Julbordet uppdukat och bara att hugga in. Större delen av dagen var mobilfritt för min del då jag ville passa på att njuta så mycket som möjligt. Efter all god mat gjorde jag för första gången egen ris a la malta. Så gott! Kan äta ihjäl mig på det där! Mycket skratt och gemenskap rullade på under kvällen följt av klappöppning. Fick jättefina julklappar både jag och sambo. Efter en lång dag stupade vi med lätthet i säng för natten. Himla mysig julafton! Får 5 av 5 Jultomtar!
 
Dagen därpå väcks vi av både Ebba och mor som pockar på vår uppmärksamhet. Efter frukosten ger vi oss ut på en solig promenad genom "bygden". Ungefär efter 2.5 km var vi åter hemma. Lite lunch och lugna puckar för att sedan dra oss hemåt runt 14 tiden. Underbart att få komma hem igen och bara mysa ikapp!
 
Julhelgen i i bilder kantat av mycket kärlek!
 
Ebba poserar stolt på sitt julkort
 
Första lång bilturen med Ebba upp i de mörka skogarna!
 
Trivs bäst i Mors Trappa så hon har koll på Alla
 
Bästa Mor på denna Jord! Tack för en underbar helg!
 
Undertecknad och min galna sambo börjar bli övertrötta på julaftonskvällen
 
Juldagspromenad genom Ödeborg
 
 Bruket och Forsen i solskenet
 
Efter Storm kommer Solsken
 
Strax tillbaka
 
Trött Ebba på vägen hem
 

Inte bara Ebba som är trött inte 

Vila i Frid Min Älskade

Hej världen! Med en social Ebbakatt i knät försöker jag skriva ner lite rader. Försöker komma ihåg det som jag ville komma ihåg till detta inlägg strax innan jag somnade igår. Dock utan resultat. Efter lite surfande ringer bästa frugis Matilda och vi pratar om allt mellan himmel och jord i typ över två timmar. Man tröttnar aldrig på denna underbara vän alltså.
 
Efter samtalet blir jag lite sugen på att skissa och måla. Ska nämna att jag varken gått någon inriktning eller är någon hejare på att måla men försöker endå. Tänkte måla en tavla med alla mina fyra hjärtekatter. Skiss på en katt än sålänge. Då min älskade Skrållan fick besöka katthimlen igår så är detta fortfarande färskt i minnet. Min adopterade katt vid fem månaders ålder som egentligen skulle avlivats. Som fick över 7 underbara härliga år hos vår familj. Bodde hos mig tills hon var runt 3 år. För att sedan flytta upp till mor och far då hon inte trivdes nämnvärt i lägenhet. Där fick hon bo tillsammans med våra andra hjärtekatter Olivia och Ninja som var två äldre donnor som hon såg upp till. Och genom åren så droppade både Olivia och Ninja av till slut var Skrållan ensamkatt. Vilket hon också trivdes bra med. Att vara fri och komma, gå och gosa som hon ville. Hon fick underbara år som hon egentligen aldrig skulle få upplevt. Min hjärta gör ont minst sagt. Och tårarna faller titt som tätt.
 
Men på slutet började hon gå allt sämre, blir stirrig och hade svårare och svårare för att hålla tätt. Så till slut fick vi ta det beslutet som ingen vill ta. Hon gick till sin katthimmel 24-10-16 <3 Nu får hon mysa/terra sina gamla kattkompisar i himlen helt klart. En katt som gått från totalt ohanterbar och rädd till en kärleksfull och social katt man kunde bära runt på utan problem. En resa som verkligen gjort en ödmjuk. En underbar katt som både gav och fick otroligt mycket kärlek. Många fina minnen tillsammans med henne har vi fått. Älskar dig till månen och tillbaka precis som med tidigare katter på sina egna små sätt. Trots att jag nu har Ebba har Skrållan alltid en särskild plats i mitt hjärta. Ett speciellt band till varandra. Har miljoner kärlekfulla bilder av betydelse men delar här med mig av några. Vila i frid mitt hjärta! <3
 

Jubileum Nr.35

Jubileumsfest nummer 35. Ännu en dag att minnas alla år i klubben. Starten och vägen ända fram tills idag. Tänk så många som har fått möjligheten att få prova på judo under dessa 35 år i Färgelanda Judoklubb! Allt ifrån de som skräckslaget bara stod ut med en träning vs de som hållit på i alla år. Alla träningar. Alla äventyr. Alla tävlingar. Alla medaljer. Alla livsöden. Fantastiskt egentligen när man tänker på det. Hur många liv som faktiskt påverkats starkt till det positiva genom Färgelanda Judoklubb.
 
Tror inte att våra grundare Allan Berger(r.i.p) och Bengt Håkansson trodde klubben skulle ha en sådan inverkan och betydelse samt levt kvar 35 år senare som nu. Klubben växer, större och starkare för varje år. Nya starka krafter som kommer in och ger av sin tid och vilja är fantastiskt att följa. Trots upp och nergångar så tuffar vi på framåt. Lär oss av misstagen och lär oss från framgångarna. Det vackra men ändå så sköra med just idéella föreningar.
 
Om-organisationen var en stor förändring och utveckling för klubben som gjordes i "modern" tid. Trots sin korta tid så tycker jag på pappret att det har gett gott resultat. Poängen med kommittéer var just att vi skulle komma ifrån att få personer har mycket ansvar, få personer med fingrarna överallt i alla frågor. Det tycker jag att vi har lyckats med. Vet inte när under de här åren där jag faktiskt kunnat gå på en träning eller på ett event likt jubileumet och faktiskt vara riktigt taggad och nyfiken. Och att faktiskt inte ha en aning om vad som planerats eller haft med ett finger i förberedelserna.
 
Kvällen startade med fördrink och mingel. Olika klubbtillhörande personer började släntra in. Allt ifrån föräldrar, tränare, gamla styrelsemedlemmar, fram till "vår" tids gäng. Det bjuds till bords. Sextio platser står uppdukade framför oss. Vår konferencier Thomas Karlsson gör en suverän insats och mycket skratt varvat med ödmjukhet blir det mellan varven. Priser delas ut för blandade insatser. Allt från förtjänsttecken, till årets högst satta ribba av Tim Örn som inte riktigt nådde sitt SM-mål. Men som ändå startade en våg av tävlingsinspiration som sträckte sig över alla tränande grupper i klubben.
 
Tim som dessutom håller ett väldigt rörande tal om hur mycket judon betytt i hans liv. Samt nämner mig och bror som en av hans äldsta bästa vänner. Redan 18 år sedan vi gjorde rekryteringen på skolan där Tim sedan hakade på. Hade själv svårt att hålla tårarna borta i detta tal. Äkta och minnesvärt. Vilket inte skulle bli det sista denna kväll. 
 
Rose-Maries tal om vad judoklubben betytt för henne och hur hon ser på sin andra familj. Både från starten och väl inspirationen till att tävla som kommit igen på senare dag som veteran. Som gjorde att hon av en slump hamnade på Veteran-EM i Kroatien. Ser så otroligt mycket upp till denna kvinna. Både som liten då hon var min tränare och hela vägen fram tills idag. Säger vad hon tycker och tänker och är helt orädd i alla utmaningar hon tar för sig. Och en riktig inspiration till alla tjejer i klubben såväl utanför.. Tårnarna rann såklart även här.
 
Talen avlöste varandra och en varm filt av kärlek lägger sig över lokalen. Likt ett släktkalas av kärlek och tillhörighet. Att denna förhållandevis lilla klubb ute på landet kan ha ett sådant stort hjärta gör mig otroligt rörd och tacksam för allt man fått uppleva genom åren. Vare sig det varit som barn, tränande, tävlande, tränare, coach och klubbfunktionär. Alla minnen har sin egen plats och betydelse. För att inte tala om alla härliga judomänniskor man träffat genom åren ute i judosverige längs vägen.
 
Klart har min familj haft lika stor betydelse och del i att jag kom till judoklubben överhuvudtaget den där första judoträningen år 1995. Och ett intresse vi delat genom åren så även idag denna jubileumskväll nr.35. Mina ansvarsområden har varit många men har aldrig ångrat att jag engagerat mig även om det stundvis varit mycket och tufft. Men tyngden försvinner så fort man får hjälpa och vägleda exempelvis en ny medlem, barn eller en nyfiken förälder med massa frågor. Eller stå till tjänst med det man är bra på och som sitter inlärt i judoryggmärgen.
 
Judoklubben har fostrat mig till den stolta trygga och utåtriktade kvinna jag är idag och hoppas att fler klubbkamrater går samma väg till mötes framöver med glädje. Framförallt alla småtjejer och småkillar som försöker hitta sin plats i denna stora förvirrade värld som kallas livet. Tack För Allt!
 
Undertecknad och kära bror redo för fest
Överraskades med körsång och stämmor
Mina kära och ovärderliga föräldrar som även hedersmedlemmar i klubben
Efter god mat blev det sedvanlig tårta och kaffe
Gammal goding från träningsåren runt 1999. Barndomskompis Lotta, Tränare Zack, Bror David, samträning med dåvarande Håfreström

International StreetMarket

Ny dag och nya tag. Träningsvärk från gårdagen gör sig påmind. Kom ikapp i min träningsbok vad jag gjort det senaste månaderna. När man lägger ihop månad för månad så blir det mer än vad man tror. Detta kan jag varmt rekommedera till alla. Heja Rehab-Me! Nåväl. Vi drog ner mot stadens torg. I dessa dagar är det matfestival. Nämligen International Streetmarket. Första gången jag kikar in på detta. Trodde inte det skulle vara så populärt! Verkligen smockat med folk! American BBQ, Waffles, Pancakes, Ost, Fudge, Oliver, marmelader, Fish and chips, Italian, Soap, You name it! Härligt med nya dofter, inspiration och smaker. Fanns en hel del smakprov längs med varje ställe. 
 
De första vi provade blev holländska mini-panncakes med chokladtopping. Följt av lite marmelad och ostprover. Sedan dags för en lunchbit. Alen tog en klassisk beefburger från Australienska köket. Själv flikade jag in hos Italienaren och tog en varm wrap med parmaskinka, grönsaker, mozarella & ruccola. Vilka underbara smaker! En riktig fullpoängare! Vi tog med oss en kycklinggryta hem till middag senare med vitlökspotatis. Hoppas den smakar skapligt. Lite kaffebröd fick också följa med hem. Tyska salamikorvar och olivtvål blev det också.
 
Såg och träffade en del folk man kände igen inne i stan. Vissa som man inte sett på länge och andra som man helst vill undvika haha! Visst är det underbart med människor. Dock är jag inte så mycket för stora folksamlingar. Men men. Man får ju passa på när det är sådant här på besök.
 
Väl hemma väntade Daisy på oss med sitt löpargnäll. Slängde mig på soffan i morgonrocken, hamnade såklart framför datorn. Regnet väller ner utanför fönstret. Känner mig onödigt mätt efter vår matpromenad. Gäsp. Blir nog lugna puckar resten av dagen. God Kväll på Er!
 
 
http://internationalstreetmarket.se/

Birthday Party

Ikväll var det dags för kalas för min kära bror som fyller 30 år! Iof inte förrän imorgon men idag passade bättre. Vi hade förberett både smörgåstårta och övrigt tårta dagen före jag och mor. För att sedan dekorera samma dag. Alen hjälpte mig dekorera smörgåstårtan och 30 års-tårtan. Blev supernöjd och smakade ljuvligt! En härlig samling av släkt och familj. Inte så ofta man ses nu mera. Fint väder blev det och vi spenderade kvällen på altanen. Här är våra härliga ögonblick. Grattis Bror!  Love Ya!
 

Dagar i Juli

Roadtrip!
Princesskalas!
Snuttebild Check!
Fika!
Regniga Dagar
Syskonmiddag uppe i Ö!
Underbara Dalsland
Hälsat på Farfar
Avkoppling
Mysiga kvällar
Oväder
Svettigt Judopass med min vapendragare Sofie!
Bilsökande & Roadtrip/Övernattning på Ullareds Camping med mor och far
Införskaffat ny bil!
Tvättad och vaxad Check!
Vinkväll med bror!
Kvällspromenad!

Den Eviga Sommaren - Hyllningen till Farmor

"Älskade Farmor. Du tog vår hand och du ledde oss genom världen. Lärde oss rätt från fel och fantasins underbara platser. Dit ingen annan än vi fick vara tillsammans med dig. Även när solen inte sken utanför så sken du farmor för oss. Varje solstråle av kärlek träffade oss rakt i hjärtat. Evig kärlek som bara en farmor kan ge ett barnbarn. När barnens ögon ser på världen är den så otroligt vacker och ändlös. Som en evig sommar som aldrig skulle få ta slut. Känner dina solstrålar fortfarande trots att du nu sänder dem från himlen. En känsla av att du ser mig eller tar tag i min hand. Att du ser mig kämpa och utvecklas. Med din närvaro känner jag styrka och mod komma över mig. Trots att jag är liten men endå känner mig så stor. Ingen kan ersätta dig i våra hjärtan. Du har ett evigt avtryck i mitt hjärta. I berättelsen om den eviga sommaren fanns du där med oss."
 
Trots att det var år 2007 du hämtades av änglarna så känns det fortfarande som jag träffade dig igår. Var där dina sista dagar i livet. Så lycklig men ändå så plågad. När tiden väl tog slut var du fridfull. All smärta hade lättat från dina axlar. Du fick somna in i ditt eget hem och tillsammans med din familj som älskade dig otroligt mycket. Din värme och kärlek känns fortfarande. Tack för att du alltid fanns där för oss. Resor som till Norge varje 17 Maj, utflykter eller vid vår sida både på ridklubben och judoklubben. Sålde bingolotter varje vecka på Vivo för klubbens skull. Listan kan göras lång. Lärt oss värdefulla delar av livet helt enkelt. Finns så mycket jag vill tacka henne för att jag skulle kunna skriva en bok. Som Farmor, Mor och Förebild hyllar jag min Farmor Ketty. Härifrån till Evigheten. Tills vi ses igen.
 

Lyxig Verklighetsflykt

I dagarna två har jag och Alen lyxat till det ordenligt. Det blev en roadtrip upp till Strömstad Spa och Hotell. En natt inklusive fri tillgång till dera spa. Vi blev positivt överraskade av hur lyxigt det faktiskt var på denna plats. Tre bubbelpooler varav en på balkong utomhus. Fem olika bastu varav en i finsk stil. Fotbad, simbassänger, fyrtiogradiga bad, tillgång till snö(!) och massa roliga duschar. Även en stor platå en våning upp för relaxing. Eftersom vi bokat onsdag-torsdag mitt i veckan så hade vi smidigt nog hela Spaavdelningen för oss själva!
 
Efter vi badat under dagen så gjorde vi oss iordning för att dra in till stan. Alldeles för dyr meny på hotellet. Åkte istället till en närliggande galleria som hade middag till oss med en amerikansk touch. Vid namn Food Court. Alen tog såklart ribs medan jag beställde en ceasarburgarmeny med anguskött. Det var lätt den godaste burgare jag ätit i hela mitt liv! Att rekommendera!
 
Blev lite shopping för att sedan ta en chailatte på expresso house. Vi rullade i princip ur gallerian efter allt gott. Vid sextiden var vi tillbaka. Dags att dra oss återigen till spaavdelningen. Och bara ha det gott. Att få skratta och umgås. Helt ostört dessutom. Runt niotiden på kvällen drar vi oss upp mot rummet. Bara bädda ner sig och ha det gott. Käka godis och kolla på tv. Renbäddad hotellsäng är underskattat helt klart. Däckade så småningom av utmatthet och lyckorus från dagen.
 
Morgonen gryr och dags att kliva upp. Runt åttatiden. Packat ihop det mesta dagen före. Drar oss ner till den efterlängtade hotellfrukosten. Frallor med massa goda pålägg, bacon, youghurt och proviva. Följt av kaffe och croissant. Sitter mest och myser med kaffekoppen medan trötta norrmän på konferens stressar sig iväg till morgonmöte. Bara andas och njuta av morgonstunden.
 
Sedan upp och hämta väskorna, ut till bilen med detta och sedan in till spaavdelningen igen. Inte utcheckning förrän elva så vi passade på att njuta lite till. Även denna gång ensamma. Kan verkligen rekommendera detta hotell. Dags sedan att checka ut. Efter detta drog vi inom tanums shoppingcenter. Hittade en fin jacka och skor båda för halva priset. Hemåt Uddevalla och inom citygross för matinköp. 
 
Resterande delen av dagen har jag bara packat upp, judouppdaterat och styrketränat denna torsdag. Så otroligt tillfreds med vår roadtrip som jag kommer leva på länge. Det kommer definitivt bli fler gånger. Godkväll!
 
 

FödelsedagsFika á La Ellies Krypin

Annorlunda morgon. En timme mindre från och med nu. Vaknar till stel som alltid innan man kommer igång. Drömde om att någon sköt mig och ingen ville hjälpa mig. Förstod sedan vad jag hade fått det ifrån. Jag har nämligen grym träningsvärk just på den sidan jag blev "skjuten" på haha! Alen hade också drömt vilket han aldrig brukar göra. Mysigt ändå att vi båda hade livliga drömmar. Själv drömde jag även att jag var ute i naturen och blev riven på hela ryggen av en björn (förmodligen inspirerad av filmen Revenant vi såg på bio). Alltid lika spännande och ingen dröm är den andra lik.
 
Dagen fortsatte och jag började packa ihop mina saker. Dags att "flytta" tillbaka till min lägenhet framöver. Är man särbo så får man turas om lite om var vi är. För det är uppenbarligen tråkigt om vi inte är med varandra haha! Skulle väl vara när jag åker upp till Ö och judon. Då känns det helt okej. Vi packar ihop, tar med lite mat, handlar lite innan vi åker mot min del av stan.
 
Kommer hem till en nystädad lägenhet som doftar underbart från dagen innan vi slet med städningen. Det är jag inte bortskämd med. Även skurade golv. Idag var det enda planerade födelsedagfika med familjen hemma hos mig. Första gången faktiskt jag firat hos mig. Marängtårta med kaffe! Mumsigt!! Har ju fått en del presenter i förskott men även idag blev det lite pengar, en liten krukväxt och överaskades över sista presenten. Har nämligen tittat på ett mint/turkos mobilfodral på nätet. Som jag surat så över eftersom det var slut och oklart när den åter skulle komma i lager. Den enda färgen som jag var förälskad i. Och den fick jag i mitt paket! Blev så lycklig! Att få umgås med familjen, prata om vad som faller oss in, tvtittande, skämtande och skratt. Det får mitt hjärta att göra volter. Att ha farfar med. Känns så underbart och fyller själen med ny energi. Fyll ditt liv med människor du tycker om, stöttar dig och ger dig bra energi. De andra behöver du inte lägga din energi på.
 
Fick även talat ikapp med min kära fru och bli uppdaterad med massa skvaller, tankar,skratt och mysprat. Vi avslutar varandras meningar, förstår varandras tankar och bekräftar det vi tycker och känner genom varandra. Äkta vänner är bland det härligaste som finns. Vi ska förmodligen även ses imorgon när min "riktiga" födelsedag egentligen är. Nöjd med dagen och det blir definitivt en tårtfrukost för oss imorgon. Tack för denna dagen. Godnatt!
 

Årsmöte x 2 & Utmärkelser

 
Färgelanda Judoklubb
Kvällen kommer och Färgelanda Judoklubbs Årsmöte 2016 står för dörren. Vi åker ut och börjar tillsammans småstäda lite och ställa i ordning. En hel del medlemmar dyker upp och så också många barn som passar på att leka lite inne på judomattan. Även finbesök av Alf Tornberg som bland annat är Svenska Judoförbundets Ordförande men också från Stenungsunds Judoklubb. Som även utsågs till ordförande för mötet. Mötet flyter på bra och vi i valberedningen klarar vår uppgift galant. I slutet av mötet så delas det ut från Alf och Förbundets vägnar fem förtjänsttecken. Till Mor och Far, mig och bror samt Tim Örn. Känns underbart att få en sådan fin utmärkelse! Känner mig stolt över det arbete jag gjort och lagt ner genom åren. Ett kvitto på att det man gör uppskattas. Denna pin ska jag med stolthet bära på min klubbjacka. Också härligt att hela familjen får uppskattning för vårat arbete genom åren. En mycket speciell dag som denna gör mig varm i hjärtat. Ett supertrevligt möte avslutas med en klassisk semla och en kopp kaffe. En tradition vi haft sedan 1981. Man kan inget annat än att älska denna klubb! Heja FJK!
 
Glada förtjänsttecken-mottagare plus SJF Ordförande, klubbens kassör och Ordförande
Gåva från förbundet för vårt 35 års jubileum
En av grundarna Bengt Håkansson och Ordförande Tommy Widekärr
Min glada och duktiga mamma Lilian Borg-Hansen
FJK traditionen lever vidare
 
 
Sedan så har vi möte nummer 2 samma vecka. Nämligen distriktets judoförbund Bohuslän-Dal. Med bror som sällskap åker vi iväg mot Munkedal. Många är samlade under detta möte. Alla klubbar är närvarande. Ett givande och intressant möte. Inga större byten av poster. Dock ny revisor och ny valberedning. Trevligt att träffa alla och få diskutera igenom saker och regler om hur vi vill ha det. Samt framtidstro. Känns toppen! Blev själv vald återigen till vice ordförande. Känns bra att vara ordförandens andra hand. Dock har jag inga planer på att bli ordförande i framtiden. En kopp kaffe senare och vi drog oss sedan hemåt. Under dagen har jag sedan uppdaterat uppgifter på styrelsen på BDJF:s FB-sida. Eftersom vi saknar hemsida så får detta vara ansiktet utåt. Over And Out!
 
 
 
 
 

Dagens Vinnare

Vaknar av att Skrållan ligger tätt bakom min rygg och väntar på att jag ska vakna. Känner mig fortfarande lika seg som gårdagens morgon. Trots att jag tränade igår. Borde bli piggare kan man tycka. Men men. Mor kommer och berättar att hon har vunnit 30.000 kr på travet. Say what?! Vilken överraskning! Glad för hennes skull! Det förtjänar min underbara mor! Ställbara sängar står på tur att köpas enligt henne. Rätt bra grej att lägga pengar på. Sömnen är bland det viktigaste vi har. Har själv en värdelös säng som jag får byta ut inom en snar framtid.

Gör väl inte allt för mycket efter jag stigit upp mer än att käka frukost, ta en kaffe med pappa och packa ihop min väska. Mamma gör ett ärende till spelbutiken, banken och kommer sedan hem med prinsesstårta för att fira vinsten med oss. Älskar marsipan! Sparade en bit tårta till Alen som är krasslig och ensam nere i stan.

Efter fikan drog vi oss ner mot stan. En sväng inom apoteket för förnödenheter, halstabletter och hostmedicin. Väldigt trevlig och social personal. Hem till Alen och bara slappna av för dagen. Har inte överdrivet mycket energi till övers. Vi myser ikapp och skrattar åt vår dåliga humor. Sedan ser vi några avsnitt av "Ung och Bortskämd". Vilka stolpskott alltså. Hade jag gjort en tiondel av hur de beter sig när jag bodde hemma hade jag åkt ut med huvudet före. Resten av kvällen blir det nog tv och soffan som blir mitt fokus ikväll. Hoppas på mer energi imorgon men jag tvivlar. Får sova på saken så får vi se. Godkväll Galningar!

Dagens Vinnare!

Birthday Time

Onsdag. Vaknade för en gång skull i tid denna morgon. Denna dag är inte som alla andra. Utan min mors födelsedag. Nummer femtiosju. Även om hon inte är en dag över fyrtio egentligen. Lite vardagspyssel och sedan åka och köpa presentkort på hennes favoritklädaffär på byn. Hem och ta en dusch och sedan invänta blombudet med den beställda buketten. Duka och dona. Kalaset kantades av smörgåstårta och vin följt av princesstårta med kaffe. Älskade Mor & Bästa Vän! Du är ovärderlig och värd endast det bästa i livet! Puss & Kram Love You!
 
Dagen i Bilder 
 
 
 
 
 

Lucka Nr.24

Julaftonsmorgon. Vaknar upp bredvid A. Vi drar ut på sovmorgonen då vi redan är uppe i Ö hos mor och far. Mor ringer från jobbet med uppgifter hon vill vi ska fixa under dagen. Under gårdagen spelades det bingolotto på Uppesittarkvällen. En trevlig tradition. Till slut kommer vi upp och får i oss lite frukost och rätt många koppar kaffe blir det. Lite youghurt och en traditionsenlig skinksmörgås. Tittar hoppfullt ut genom köksfönstret. Det lilla hoppet om snöflingor finns alltid där sedan barnsben även om det denna gång inte infann sig hos oss.
 
Kokar ägg som senare blir upplagt på salladsbotten med citronmajonäs, räkor och dill. Passar på att sminka mig mellan varven med bordsdukningen. Som alltid blev det Kalle Anka-tittande klockan tre. Följt av ett litet och mysigt julaftonsfirande. Förutom oss två blev det med mor, far och bror. Trodde ända in i det sista att jag inte var sugen på julmat i år men det ändrade sig otroligt snabbt så fort man känd doften av köttbullar, prinskorv, rödbetssallad osv. För att inte glömma julmusten som alltid hör till. 
 
Hade inte förväntat mig mer än en julklapp men fick faktiskt några till. Två trisskalendrar med vinst på hundrafemtio kr var, en underbar morgonrock som jag önskat mig, en Jamie-Oliver vattenkaraff plus glas och en underbar värmefilt! Är mer än nöjd. Hade nöjt mig med att bara få fira jul tillsammans med mina nära och kära så allt annat är en bonus.
 
Efter lite tv-tittande och övrigt julmys så tackade vi för oss och drog oss ner mot stan. Att få hoppa in i den nya morgonrocken och landa i soffan framför klassikern "Tomten Är Far Till Alla Barnen". Vinden blåser upp till storm tillsammans med det piskande regnet utanför.
 
Skänker en tanke även till dessa som inte firar jul. För dessa är den 24 december en dag som alla andra. Kan vara alltifrån andra traditioner, religioner eller till och med de som varken har råd eller har någon att fira jul med. Finns många olika aspekter. Är nog den första julen i alla fall jag ägnar en tanke åt detta. Inte att alla inte har råd att fira jul men att det också finns andra som inte har just julen som sin högtid. Den tanken är ny här i mitt hjärta. 
 
Oavsett om du firar jul eller inte kan du göra följande tycker jag: Ta hand om och bry er om varandra. Ge en extra kram eller en extra komplimang. Ett hej på bussen eller i trappuppgången till grannen. Se dig omkring. Undvik din mobil när du sitter med vänner eller familj. Eftersom man inte vet hur lång tid man har kvar här på denna jorden någon av oss så ta del av de stunder som infinner sig. Julafton är nu till ända. God Jul Alla Läsare!
 
Min Jul 2015